Patriks underbara farfar Lars Bunge-Meyer gick bort inatt. Jag har varit otroligt ledsen och alldeles tom i huvudet idag. Tårarna har hoppat ut som stora krokodiltårar när jag minst anat det. När jag satt i bilen och ”love generation” med Bob Sinclair kom (och det är INTE en sorglig låt) så kom tårarna. För när vi var i Båstad och vi skulle köra till tippen, som Lars älskade att göra, började han vissla med i låten. Han är..var underbar.
Varning kör inte bil när du är så emotionell som jag var idag. Jag tror faktiskt att det nästan är i klass med att köra rattfull eller jätte trött för periferi seendet försvinner nästan helt. Men jag lever och jag hade inte ihjäl någon tack och lov.
Varning kör inte bil när du är så emotionell som jag var idag. Jag tror faktiskt att det nästan är i klass med att köra rattfull eller jätte trött för periferi seendet försvinner nästan helt. Men jag lever och jag hade inte ihjäl någon tack och lov.
Jag behövde påminna mig själv om att jag faktiskt kan vara lite glad ibland, ganska ofta faktiskt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar